Hydraulhammare till grävmaskin av GORE

Vad är en hydraulhammare?

En hydraulhammare är ett redskap som du monterar på grävmaskinen i stället för skopan. Den drivs av maskinens hydraulolja och slår med ett spett mot materialet, flera hundra gånger i minuten. Ett annat ord för samma redskap är bilningshammare.

Hammaren sitter oftast i grävmaskinens snabbfäste via ett grindfäste och kopplas till maskinen med två slangar, en för trycket och en för returen. Du startar den från hytten.

Hammaren tar sig igenom det som skopan inte rubbar, bland annat:

• berg och stora stenar i schaktet
• skut efter sprängning
• betong, fundament och plattor som ska rivas
• asfalt och gammal vägkropp
• tjälad mark på vintern

Hur stor hammare maskinen kan bära styrs av dess vikt och hydraulik. Ju tyngre grävmaskin, desto större hammare och grövre spett.

Hur fungerar en hydraulhammare?

En hydraulhammare gör om grävmaskinens oljetryck till slag mot spettet.

Pumpen skickar olja genom tryckledningen in i hammaren, och oljan lyfter kolven i cylindern. På vägen upp trycker kolven ihop kvävgasen i bakstycket, och där lagras energin till nästa slag.

I toppläget slår styrventilen om. Oljan och gasen trycker nu kolven nedåt tillsammans, och kolven slår på spettets överände. Slaget går genom spettet ut i berget eller betongen.

Oljan rinner tillbaka till tanken genom returledningen, och ventilen slår om igen. Cykeln upprepas så länge du kör hammaren från hytten. G450 slår 700⁠–⁠1 200 slag i minuten och G1000 350⁠–⁠700.

Det är därför oljeflöde och tryck är de första siffrorna att jämföra när du väljer hydraulhammare.

Så väljer du rätt hydraulhammare till grävmaskinen

När du väljer hydraulhammare till grävmaskin är vikten första filtret. Sedan jämför du oljeflöde och tryck på maskinens extrauttag med hammarens värden och väljer grindfäste efter snabbfästet.

Ta punkterna i ordning, så blir listan kortare för varje steg.

Hydraulhammare och grävmaskinens vikt

Varje GORE-modell har ett viktintervall för grävmaskinen, från 1,2⁠–⁠3 ton för G450 till 10⁠–⁠19 ton för G1000.

Med rätt storlek står maskinen stadigt även med armen utsträckt, och bom och arm bär hammaren utan att ta stryk. En hydraulhammare som är för liten för maskinen blir i stället långsam i hårt material, och du får jobba längre för samma resultat.

Arbetsvikten i våra tabeller gäller hammaren utan grindfäste. Lägg till fästets vikt när du räknar på vad maskinen bär.

Hydraulhammarens hydraulflöde

Oljeflödet mäts i liter per minut och bestämmer hur hydraulhammaren går. I GORE-serien ligger det mellan 20 och 110 l/min.

Varje modell har sitt eget intervall: G450 tar 20⁠–⁠30 l/min, G680 40⁠–⁠70 och G1000 80⁠–⁠110.

Grävmaskinens extrauttag ska ge ett flöde inom hammarens intervall. Ger maskinen mindre olja än den nedre gränsen slår hammaren glesare än den kan.

Flödet står i maskinens instruktionsbok, och har du den inte till hands kan maskinhandlaren ta fram det.

Hydraulhammarens arbetstryck och tryckinställning

Hydraulhammarens arbetstryck anges i bar, från 88⁠–⁠117 bar för G450 till 147⁠–⁠167 bar för G1000. Trycket stiger med storleken, så jämför alltid med raden för just din modell.

Hammarkretsen har också en egen tryckbegränsning. Enligt manualen ställs den 5 till 10 kg/cm² under grävmaskinens huvudtryckbegränsning, för att skydda pumpen. 1 kg/cm² är ungefär 1 bar.

En rätt ställd tryckbegränsning ger längre liv åt pumpen, tätningarna och spettet. Inställningen gör den som drar hammarledningen.

Hydraulhammarens grindfäste (S-fäste)

Grindfästet sitter ovanpå hydraulhammaren, och det är det som grävmaskinens snabbfäste låser fast i. Storleken ska vara samma på båda: har maskinen ett S40-snabbfäste behöver hammaren ett S40-grindfäste.

GORE-hammarna finns med grindfäste från S30 till S60. Fästet ingår inte i hammarens pris, och du väljer det i fästväljaren på modellkortet.

Har maskinen bara skopsprintar och inget snabbfäste, ring oss så går vi igenom vad som behövs.

Hydraulhammare efter jobbet: berg, betong eller rivning

Jobbet påverkar också storleken. Betong, asfalt och lättare rivning går ofta bra med en mindre hammare. Mycket berg, skut och grov armerad betong talar för en större, med mer vikt och grövre spett.

Tänk också på platsen. Nära hus, i källare och i trånga schakt är en kortare och smalare hammare lättare att styra.

Hur ofta du bilar spelar också in. Ska hammaren gå varje vecka i berg är det bättre att den har marginal än att den jobbar på gränsen av vad den klarar.

Hydraulhammare på grävmaskinen: hammarledning och installation

En grävmaskin som ska köra hydraulhammare behöver en hammarledning. Den består av en tryckledning som för oljan till hammaren och en returledning som för den tillbaka till tanken.

Många maskiner har ett extrauttag från huvudventilen som går att använda. Kretsen har en styrventil för hammaren, en tryckbegränsning och avstängningsventiler på armen, en för in och en för ut. Saknar maskinen tryckbegränsning på huvudventilen ska en sådan monteras. Hammaren startas och stängs av med en knapp i hytten.

Slangarna till G450, G530, G680 och G750 är 1/2 tum, 1 450 mm och klassade för 140 bar. Till G850 och G1000 är de 3/4 tum, 1 850 mm och klassade för 170 bar.

Med snabbfäste och grindfäste kopplar du på hammaren som ett vanligt redskap. Monterar du på sprintar ställer du hammaren på plan mark, tar ur skopsprintarna, riktar in armen och sätter i sprintarna. Lås dem med stoppringar och dubbla muttrar.

Stäng sedan av motorn, släpp ut trycket i tanken och koppla slangarna till avstängningsventilerna. Värm upp maskinen och öppna ventilerna innan du börjar bila.

Vilken storlek på hydraulhammare behöver jag?

Rätt storlek på hydraulhammare räknar du fram från grävmaskinens vikt och kontrollerar sedan mot oljeflödet. Tabellen visar vilken GORE-modell som hör till vilken maskinvikt, med flöde, arbetstryck och spettdiameter på samma rad.

Arbetsvikt, slangar och pris för varje modell står i specifikationstabellen längre upp.

Två modeller kan passa samma maskinvikt, eftersom maskiner som väger lika kan ge olika mycket olja. Ligger din maskin i ett sådant överlapp, välj den modell vars flödesintervall stämmer bäst med maskinens extrauttag.

Hydraulhammare för berg

Berg är det tyngsta jobbet för en hydraulhammare. Här använder du ett spetsigt eller koniskt spett, som samlar slaget på en liten yta så att berget spricker.

Börja vid en kant eller i en spricka som redan finns, hellre än mitt på en slät häll. Där behöver berget mindre för att ge efter.

Skut från sprängning, alltså block som är för stora för skopan eller krossen, går ofta lättare med en trubbig mejsel. Det är den form som är gjord för stora block.

Hydraulhammare för betong och rivning

Vid rivning av betong med hydraulhammare är flatmejseln det vanligaste verktyget. Eggen kan läggas längs brytlinjen eller tvärs över den, och på så sätt styr du var betongen spricker.

Det ger rakare kanter när en platta, en vägg eller ett fundament ska bort i bitar. Börja vid kanten och arbeta dig inåt. I armerad betong klipper du järnen för sig när betongen runt dem har släppt.

Tjocka plattor och stora block tar du med en trubbig mejsel. En spets kan gå rakt igenom sådan betong utan att spräcka den, medan den trubbiga sprider slaget över en större yta.

Hydraulhammarens verktyg: spett och mejslar

Spettet tar emot slaget från hydraulhammarens kolv och för det vidare in i materialet. Det finns fem former, och med rätt form för jobbet går mer av slaget åt till att spräcka.

Former som inte följer med hammaren beställer du av oss.

Spetsar och eggar nöts med tiden. Manualen räknar det som normalt slitage när ett spetsigt spett har nötts mer än 5 mm på längden, eller när en mejsels egg har nötts ner till mindre än två tredjedelar av spettets diameter.

Hydraulhammare med spetsigt spett

Spetsigt spett, även kallat spetsmejsel, är standardverktyget. Det passar vanlig bilning i berg, sten och betong, där du inte behöver ett exakt snitt. Spetsen samlar hela slaget i en punkt, och materialet spricker ut därifrån.

Hydraulhammare med koniskt spett

Det koniska spettet har en rund, kägelformad spets. Det samlar slaget i en punkt på samma sätt som det spetsiga och används i berg och sten.

Hydraulhammare med flatmejsel (H- och V-kil)

Flatmejseln är det vanligaste verktyget vid rivning. Den finns med H-kil och V-kil, där eggen ligger åt olika håll. Med rätt kil bilar du längs brytlinjen eller tvärs över den utan att vrida hammaren. Raka kanter i betong får du lättast med den.

Hydraulhammare med trubbig mejsel

Den trubbiga mejseln är platt i änden. Den är till för stora block och betongplattor där en spets kan gå igenom för snabbt. Slaget sprids över en större yta, och blocket spricker i stället för att få ett hål.

Hydraulhammare i drift: så använder du den rätt

Fyra arbetsregler skyddar både hydraulhammaren och grävmaskinen.

Hydraulhammare: spettet vinkelrätt mot ytan

Ställ spettet vinkelrätt mot ytan innan du börjar bila. Då går slaget rakt ner genom spettet och in i materialet, och bussningen styr spettet som den är gjord för. Lutar ytan justerar du vinkeln med armen. Samma sak gäller när du bilar i en vägg eller ett fundament från sidan: vinkla armen tills spettet står rakt mot ytan.

Hydraulhammare: ny punkt efter 30 sekunder

Har materialet inte spruckit efter 30 sekunder flyttar du spettet till en ny punkt. Välj gärna en plats närmare en kant eller i en spricka. Där ger materialet efter lättare, och du kommer framåt i stället för att stå kvar på samma ställe.

Hydraulhammare: släpp knappen när det spricker

Släpp knappen i samma stund som materialet ger efter. Slår hammaren vidare utan något under spettet blir det tomslag, och de sliter på hammarens viktigaste delar. Ett kort stopp när det spricker sparar dem.

Hydraulhammare: arbeta framåt och bakåt

Arbeta framför maskinen och för hammaren framåt och bakåt i maskinens längdriktning. Låt minst 100 mm av cylindrarnas slaglängd finnas kvar, som manualen anger, så att cylindrarna inte går i botten.

Service och underhåll av hydraulhammare

Underhållet av en hydraulhammare följer drifttimmarna. Tabellen visar intervallen för GORE G450 till G1000, från första efterdragningen till tätningsbytet. De flesta punkterna gör du själv vid maskinen, med fettspruta, momentnyckel och kvävemanometer.

Efter 1 000 timmar rekommenderas en genomgång hos auktoriserad service, där ledningar, slangar, filter, bultar och stift ses över. Spettet byter du när det är nött, se slitgränserna under verktyg.

Hydraulhammarens konstruktion: tre delar och genomgående bultar

En hydraulhammare från GORE har tre huvuddelar som hålls ihop av genomgående bultar. Uppifrån och ner:

• bakstycket, med kvävekammaren och laddventilen
• cylindern, där kolven går och där tätningshållaren sitter överst
• främre delen, med ringbussningen, verktygsstiften och spettet

Bultarna dras med ett moment som skiljer sig mellan modellerna, från 500 Nm för G450 till 2 000 Nm för G1000. Eftersom kroppen är bultad går den att ta isär på verkstad och dras ihop igen till samma moment.

Hydraulhammarens kvävetryck

Kvävets laddtryck i G450 till G1000 är 16 till 17 kg/cm². Du mäter det med en kvävemanometer på bakstyckets laddventil, och hammaren ska ha normal temperatur när du mäter.

Kontrollera trycket var tionde timme eller en gång om dagen, och fyll bara på med kvävgas. Ska en genomgående bult bytas, eller hammaren tas isär, släpper du först ut allt kväve.

Hydraulhammarens olja: temperatur och viskositet

Oljan som driver hydraulhammaren ska hålla 40 till 60 °C under drift och ha en viskositet på 20 till 40 cSt.

Välj ISO VG 68 när det är varmt och ISO VG 46 när det är kallt. Kall olja är tjockare och varm olja tunnare, och det är därför sorten byts efter säsong. Exempel är Shell Tellus 68 och 46 och Mobil DTE 16 och 15.

Har grävmaskinen ingen pålitlig oljetermometer, sätt dit en. Då ser du direkt om oljan ligger inom intervallet.